Gösta Berlings saga: skönheten i mörkret

“Hon stod tyst och betraktade uselheten framför sig, de röda svullna händerna, den utmärglade gestalten och det härliga huvudet, som ännu i förfall och vanvård strålade i vild skönhet”. Beskrivningen gäller Gösta Berling, så som majorskan på Ekeby träffar honom för första gången i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga från 1891. Just scenen ovan, där majorskan räddat Gösta Berling från att fullborda sitt självmord i en snödriva, är inte med i Mauritz Stillers (1883-1928) filmatisering från 1924. En av flera avvikelser från orginalboken, som bidrog till att Selma Lagerlöf var långt ifrån nöjd med hur Stiller handskats med hennes verk. Trots att hon på telefon gått med på att godkänna manuset och stå med i förtexterna blev hon inte glad över det färdiga resultatet när hon väl fick se det. Sedan tidigare var hon skeptisk till Stiller som regissör, eftersom hon tyckte att han ändrat för mycket i hennes En herrgårdsägen när han filmatiserade den under titeln Gunnar Hedes saga, 1923.

På en punkt stämmer filmen dock väl med beskrivingen ovan. Lars Hanson (1886-1965), som spelar Gösta Berling, är en sällsynt vacker skådespelare. Gösta Berlings saga var filmen som gav både honom och nykomligen Greta Garbo skjuts in till Hollywoodfilmen. Samtida recensenter instämmer i hans tjusighet, i termer som idag klingar en aning olämpliga skrev Stockholms Dagblad: Den rent maskulina skönheten, den virila trollkraften hos denne typiske svensk, i vars obehärskade temperament ofta snillets glans och förkrosselsens tårögda vekhet bryter fram som sol ur mörka moln, har Lars Hanson lyckats framställa på ett sätt, som ställer denna prestation högt även vid sidan av hans främsta scenskapelser(…). Den, som till äventyrs ännu skulle vilja förmena att film inte kan vara konst, blir här motståndslöst övertygad. DN instämmer: Han är tillräckligt vacker, tillräckligt manlig, tillräckligt intensiv. (Tack till svenska filminstitutets arkiv för recensionerna)


Gösta Berling och Elisabeth Dohna på slädfärd. Fascinerande fakta är att vargarna som jagar släden spelas av polishundar, men eftersom hundarna tyckte att det var skoj att springa efter släden viftade de på svansen och såg inte tillräckligt farliga ut. Filmteamet löste problemet genom att fästa vikter i deras svansar.

Men Gösta Berling som karaktär är mer än ett vackert ansikte. På engelska har filmen fått titeln The Atonement of Gösta Berling, alltså ungefär, Gösta Berlings botgöring, och på sätt och vis är det en passande titel. Trots att Selma inte uppskattade filmen har Stiller genom att lyfta ut en hel del av bihandlingarna och sidokarakaktärerna från boken lyckats göra Gösta Berlings egen utveckling mer central. Kvar står sagan om en människa som brottas med sin egen destruktivitet, en destruktivitet som blir hjälpt på traven av brännvin. Gösta Berling är inte så mycket ett offer för omständigheterna som en antihjälte i klorna på sina inre demoner.

Filmens hjältinna, den unga grevinnan Elisabeth Dohna, spelad av en 19-årig Greta Garbo (1905-1990) är också en av filmens behållningar. Med hennes (ja, det är en klyscha när man skriver följande om Garbo, men ändå) androgyna utseende och nyanserade skådespel blir Elisabeth Dohna inte lika mycket oskuldsfullt barn som i orginalberättelsen, utan en vuxen kvinna med egna demoner att stå emot.

gösta berling saga garbo hansonKärlekshistorien mellan den gifta grevinnan och den avsatte prästen får också mer utrymme i filmen och trots sitt aningens påklistrade slut, är mörkret från romanen bevarat mellan de två.

Gösta Berlings saga har givits ut i flera olika klippningar, men den senaste, med nyskriven musik av Matti Bye är den mest kompletta. Ännu saknas flera delar av originalfilmen. Men de dryga tre timmar bevarad film som finns är, trots att Selma Lagerlöf själv inte skulle hålla med, en gripande tolkning av en svårspelad krönikeroman.

/Ada

9 reaktion på “Gösta Berlings saga: skönheten i mörkret

  1. Noémi

    Jag såg Gösta Berlings saga bara för några dagar sedan och blev helt överväldigad.
    Nu har jag insett hur mycket mer det måste finnas att upptäcka i stumfilmens värld och ser fram emot att se andra filmer av Stiller och är även mycket nyfiken på Victor Sjöström. Därför är det väldigt roligt att ha hittat denna blogg!

    Svara
    1. Ada Inläggsförfattare

      Hej! Vad roligt att höra, Gösta Berlings saga tillhör verkligen toppskiktet av filmer från den här perioden. Andra Selma Lagerlöf-filmatiseringar som kan vara roliga att kolla in är till exempel Körkarlen och Herr Arnes pengar, som båda finns i DVD-utgåva.

      /Ada

      Svara
  2. Axel

    Åh det är en sådan fantastisk film. Fantastisk bok. Och jag hade velat vara med på den tiden. Tänk att uppleva den hetska kulturdebatten mellan en rasande Selma Lagerlöf och Mauritz Stiller.

    Svara
    1. Ada Inläggsförfattare

      Ja, eller hur? Selma var nog inte att leka med. Och så hade vi fått böja våra verb i pluralformer, det hade varit fint.

      Svara
  3. Pingback: Knivarna slipas: Herr Arnes pengar | Stumfilmsbloggen

  4. Pingback: Veckans filmis: Mauritz Stiller | Stumfilmsbloggen

  5. Pingback: Veckans filmis: Matti Bye | Stumfilmsbloggen

  6. Anna-Karin

    Då föreslår jag de som skrivit här att besöka Cinemateket i Stockholm,
    dvs Filmhuset på Gärdet och se stumfilmsvisningarna där som
    Matti Bye spelar till. Att se och höra honom spela är också en
    fin upplevelse som förstärker intrycket av filmen.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *